Alla sötsaker som var inhemska var inte så söta så det föll sig naturligt att rumänerna anammade den söta kultur som var i resten av Europa bl.a. i Frankrike, Italien och Ungern. De har en lucka i varje gathörn, känns det som, som säljer kringlor, bröd, kakor och mjuka kakor av alla de slag.
Det finns såklart inget som är glutenfritt. Vi gjorde ett försök men de tittade konstigt på oss och tyckte att "det var ju självklart att de inte hade något sådant!".
Över lag så var det inte svårt att få tag på mat, men bröd, pasta och liknande finns helt enkelt inte där. Man får gå "back to basic" och hålla sig till det man vet är naturligt glutenfritt så som kött, grönsaker och potatis/ris.
Detta var en helig maträtt för mig!
Fisken var perfekt tillagad, saftig och smakrik, och grönsakerna var helt otroliga att jag även hemma köper hem zucchini och aubergine för att grilla på min grillstekpanna till allt! Detta var den godaste maträtten jag åt när jag var där.
I min iver att få återuppleva förra maträtten så blev det lite fel. Vi var på en annan restaurang och jag tänkte att en saftig kycklingbit inte skulle sitta fel. Men det blev inte så. Den var torr och tråkig och inte ens grönsakerna smakade så som jag ville. Det blev en liten miss i maten, men jaja. En erfarenhet rikare!
Detta var en traditionell maträtt och den var enorm! Som i mycket mat. Den var också mycket salt. Och så som biltexten lyder så var det bara de ingredienserna i maträtten. Jag gillar polenta och jag skulle säkert gillat den här rätten om den inte var så salt.
Vi bestämde oss för att bjuda några vänner på lite svensk mat lagad på det som fanns i butikerna och då blev resultatet liksom ovan. En sak som jag tyckte var underlig var att de verkade inte ha grädde någonstans. Jag sade att jag skulle ha grädde och de tog fram något och jag visste ju inte vad som stod på paketet så jag tänkte inte mer på det. När jag väl öppnade förpackningen så fattade jag var det var och då var det försent. Jag tänkte att det kanske är kokbar så jag hade i det med pannbiffarna, men det var den ju inte. Så såsen skar sig tusenfalt och jag var inte nöjd med resultatet. Men de tyckte att det var gott. Det märktes också att de inte var vana att äta så kraftig mat, då det är väldigt varmt där på våren och sommaren, men jag åt en stor tallrik och så även min sambo. Det måste sett skrämmande ut!
Detta var en väldigt god rätt. Jag hittade namnet på www.pizzahut.ro och där ser man också andra väldigt goda och fina rätter. Dressingen var fräsch och kycklingen var perfekt! Egentligen en helt vanlig sallad, men med perfektionen hos ett varmt land som vet hur den ska vara.
Detta var alla rätter som jag tog kort på i Rumänien och jag önskar att jag hunnit tagit på alla, men när vi väl kom på att vi skulle äta så var vi redan väldigt hungriga och maten försvann ganska fort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar